Ulf Carmesund, teol.dr., föreläser om proaktiv välfärd, processledare mot rasism, konsult i Good governance i Gaza och på Västbanken.Samhällsbygge är möjligt
En kommun där många barn mår bra, lyckas i skolan och på gymnasiet, den kommunen har låga kostnader för kriminalitet. Invånare trivs. Invandring innebär att många vill bo i kommunen. Inflyttning visar att kommunen är attraktiv.
Det finns pengar i varje samhälle. Frågan är vad de används till. Reaktivt eller proaktivt.
Den 8 maj 2024 presenterades förslaget från utredningen om ungdomskriminalitet som letts av Susanne Eberstein, före detta riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Utredningen föreslog att Sverige ska inrätta en ny myndighet – Myndigheten mot ungdomskriminalitet, Muk. Förslaget syftar till att skapa ett nytt samarbete mellan myndigheten, polisen, kommuner och kriminalvården för att identifiera barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet.Be mig komma till er så pratar vi om hur man gör.
Läs hela artikel och hör sedan av er: https://www.dagensarena.se/essa/reaktiv-eller-proaktiv-valfard-sverige/
Israel/Palestina-frågan skapades av antisemitism och exklusiv nationalism i Europa. De judar som tvingades fly från Europa tog med sig Europas nationalstat till Mellanöstern. Där drevs över 700 000 palestinier på flykt. Israel/Palestina-frågan kräver att vi klarar att beakta effekter både av Europas rasism och av Europas kolonialism.
Sedan den 7 oktober 2023 pågår ett fruktansvärt krig som väcker trauman hos två folk. Hamas terror-attack väckte judars trauma från Kristallnatten 1938. Israels bomber mot palestinier har dödat över 40 000 människor. Bomberna och flykten väcker traumanfrån al Naqba - flyktingkatastrofen 1948-1949.
Läs mer: https://www.dagensarena.se/essa/kriget-mellan-hamas-och-israel-tva-folk-i-trauma/
Jag har jobbat med dialog mot antisemtism och islamofobi, jag har jobbat som konsult inom Good governance, jag har varit kommunal politiker. Jag kan skapa oväntade samarbetsmöjligheter mellan människor med olika bakgrund.
Konkret arbete med Agenda 2030
Världen står inför stora utmaningar. Klimatförändringar, krig, flyktingars lidande och integration. Det är globala problem och utmaningar som påverkar oss alla. FN:s Agenda 2030, antagen 2015, föreslår flera sätt att bygga hållbara samhällen. Många regioner, kommuner och verksamheter har nu utmaningen att arbeta med Agenda 2030. Men det är lätt att drunkna i de sjutton stora mål som agendan innehåller.
Jag arbetar konkret med de mål som handlar om social hållbarhet, bland annat Mål 4: God utbildning för alla, Mål 10: Minskad ojämlikhet och Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen.
Social hållbarhet motverkar sårbarhet och segregation. God utbildning, jämlikhet och fredliga samhällen bidrar till en positiv framtidstro och undanröjer en del av orsakerna till segregation och oro. Social hållbarhet skapar trivsel och hoppfullhet i kvarteret, i skolan, på jobbet och i staden.
Vi tar tillsammans fram visioner utifrån er specifika situation. Vårt samarbete börjar i en analys av de utmaningar er verksamhet står i. Därefter tar vi fram lösningar och handlingsplaner. Vi sätter sedan igång konstruktiva processer som använder fungerande relationer mellan människor och grupper. Vi skapar social hållbarhet.
Vi arbetar med positiv säkerhet, d v s vi medverkar gemensamt till ökad säkerhet genom god utbildning för alla, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen. Positiv säkerhet minskar behovet av negativ säkerhet, t.ex. övervakningskameror, galler och vakter. Positiv säkerhet frigör resurser till det liv vi vill leva.
Skräddarsydda lösningar
Världen förändras. Sveriges befolkning förändras. Gamla organisationer och gamla strukturer fungerade för 50 år sedan. Idag kan de vara lika irrelevanta som Facits mekaniska räknemaskin. Vi gör en genomlysning och problematisering: Vilka är de problem ni vill lösa? Vilka är era metoder och möjligheter? Jag börjar med att lära känna er, platsen och de specifika områden där ni arbetar. Sedan skräddarsyr vi lösningar, verksamhet och program efter er situation.
De år på 90-talet när jag arbetade i Jerusalem med folkbildning och mitt akademiska arbete med att förstå fungerade integration ger mig bredd och analys. Arbete mot antisemitism och mot islamofobi i samarbete med representanter för judar och muslimer i Sverige lärde mig potentialen i samarbete och att formulera gemensamma mål.
Jag tar med mig dessa erfarenheter och arbetar sakkunnigt och lösningsorienterat. Vi lägger upp workshops, samtalsdagar och möten för att ta fram och förankra era planer med medarbetare eller medlemmar. Jag kommer gärna på besök för att berätta mer och framförallt lyssna på er.
Långsiktigt samarbete ger framgång
Samarbete är som vänskap: det fungerar när alla parter berikas. Då lever det av egen kraft.
Försök till snabba lösningar via korta projekt kan verka handlingskraftiga, men riskerar att fragmentisera och motverka hållbarhet. (Läs mer om detta hos DELMOS - Delegationen mot segregation.)
Vi samlar dem som har ett genuint eget intresse att lösa ett problem - och att leva tillsammans. Vi formulerar ett delat egenintresse.
Exempel: Samarbete mellan föräldrar på en skola, företag, religiösa församlingar och en kommuns förvaltning. Föräldrar är rädda att deras barn ska dras in i kriminalitet. Men vi som är emot kriminalitet är minst 99% av alla i kommunen. Eftersom endast 1% handlar med droger och är kriminella, så kan vi 99% skapa ett annat samhälle. När vi samarbetar.
Minskad kriminalitet kan uppnås via bättre resultat i skolan och fritid med hög kvalitet. Så sänker vi kommunens kostnader för stöd till dem som drabbas och höjer kompetensen i samhället. Det ger ökad trygghet och näringslivet får kompetent personal.